Det blev en stressig evighetslång resväg till nya dagis, får tänka om färdvägen tills imorgon. När vi kom fram ville inte barnen gå ur vagnen. För Tyras del gick det snabbt över och så var hon igång och lekte ute. Melker var vaksam och ville att jag skulle bära. Det fanns några coola cyklar, en som man nästan låg i, en med sidovagn osv men rädslan tog överhanden så det blev mest kläng runt mig men några korta cykelturer blev det till slut.

Vi gick in och tittade och började på Melkers avdelning. Där blev vi fast för det visade sig att de precis hade fått en ny tågbana. En låda full med en massa häftiga specialdelar, poliståg mm. Melker släppte taget om mig lite grann och byggde med fröken Lotta. Tyra skuttade omkring som vanligt. Dessvärre visade det sig att det jag trott om Tyras avdelning var sant, ett gäng bebisar... Så himla segt! Personalen sa själva att det kändes fel att hon inte skulle gå med Melker och förstod NU vad vi menat när vi villa ha in henne på samma avdelning istället för småbarnsavdelningen. Dessvärre finns det verkligen ingen plats! Blä! Men jag antar att det ordnar sig som allt annat.

Efter dagis var det dags att stressa hem, lämna över barnen till mormor och kasta sig iväg till tandläkaren. Massor av bedvning och sen lite knak och brak så var visdomstanden ute. Inget krångel denna gång med bihålor o annat.

Sen hem, packa Ebbas kläder och vinka hejdå till Ebba som följde med mormor hem till Nynäshamn där hon stannar tills vi kommer ner på midsommar eller så. (Ja hur ska vi göra Jennie??)

Nu har jag försökt sitta still så att det ska sluta blöda i munnen och jag tror att det är ok nu. Dags att bygga tågbana!