Motivationen - var är du?

För ganska exakt ett år sedan började jag och Ebba lite oplanerat äta LCHF. Vi gick all in, läste massor, testade nytt, hade karaktär, kändes fantastiskt bra och jag rasade i vikt. Innan jul hade jag gått ner mer än 20 kg. Sen gick jag ner mer, runt 25.
 
Sen dök semmelwrappen upp... och jag tappade fokus. Och när man ändå äter semlor så kan man väl äta annat... osv osv osv. Och där befinner jag mig fortfarande. Upp 8 kg sen i februari. Har ganska exakt 20kg kvar till mitt slutgiltiga mål och uppenbarligen går det ju att gå ner. Men hallå, motvationen - var är du, karaktären - kom tillbaka!!!
 
Sitter här nu efter den värsta frukosten man kan tänka sig. Rostat bröd, sånt där tokvitt bröd, lätta, oboy. Och oboy för mig är mjölk med enorma mängder oboypulver. Så kolhydratknarkande är vad jag sysslar med.
 
Sen kan man börja fundera på hur magen  har det. Det är coca cola, choklad, vitt bröd, mjölk, oboy, lätta, popcorn, och en massa annat gegg som geggar omkring där inne. Måste leta upp den där motivationen, komma iväg och träna som är så kul när man väl är där!!

Here I go again

Är det imorgon det sker? Är det då jag ska sluta med ALLT, leva på enbart pulver i ett par veckor och sumpa 10 kg lite snabbt. Jag vill tro att det är så men så imorgon när jag går upp så är det svinkallt inne, jag huttrar och fryser, vet att jag ska ut med hunden och tror att JAG måste ha choklad, varm oboy alltså. DÅ åker jag dit men kanske inte imorgon. För om man tänker att två veckor av mitt liv är väldigt lite men 10 kg mindre skulle vara mycket så borde det vara värt det, men så tänker väl alla och några starka klarar det och många andra som jag fixar det inte. De gånger jag HAR gjort det så är det så sjukt peppande att få kommentarerna efteråt, känna brallorna sitta en aning lösare, kunna så småningom köpa storlekar som finns i alla affärer och inte bara på speciella avdelningar på bara vissa butiker...

Det här med övervikten tar ju så mycket energi från en så att man egentligen aldrig borde tveka. man plågas ju hela tiden av ett stort jävla borde, man borde ha gjort, man borde inte osv osv

Vi har varit med i viktkampen jag och Jesper. Gick strålande, speciellt för Jesper som kämpade bort 21 kg och jag ca 11. Några har jag gått upp efter ett enormt svullande över jullovet. Jag vill tillbaka till starten av viktkampen när prenetpulver kändes så självklart. Hur kommer jag dit utan pressen att gå och väga mig och att delta i en tävling.

Har precis opererat handen, karpaltunnelsyndrom, och skriver med den lite knaggligt. Det är så märkligt för jag mår illa när jag använder handen, det gör inte ont däremot... Måste googla om det tror jag, ska ringa kirurgen imorgon och kolla om det ska vara så. Nu ska jag sova, delar av barnaskaran ska väl komma iväg till skolan hoppas jag. Melker har opererat foten och får inte i den i skon än. Självklart kom kylan och snön denna vecka- dålig tajming!

Ska föröska förstå mig på blogg.se också. Väldigt annorlunda mot förr...

T I L L S T A R T S I D A N



Här kan du skriva in lite info.


RSS 2.0
Ladda ner gratis bloggdesign | Bonusar inom casino, poker och bingo